Kandubegripas Underbara Värld

2011-11-16
12:24:32

Stackars lilla Anna

En deprimerande dikt jag skrev föör läääääänge sen, när jag var fjunig liten moppepojke, med naiva drömmar om framtiden! :) (när jag var 18 alltså) :P

 

 

Lilla Anna vandrar på gatan fram,

hon går i den mörkaste natt.

Lamporna lyser men himlen är svart

Lilla Anna hon fryser och känner sig matt

 

Klänningen sydde hennes egen mor

Skorna ärvde hon från sin bror

Ringen fick hon av en karl för en natt

Lilla Anna låg på rygg alldeles platt

 

En bil en man en blick en nick

 

Nu är det dags att tjäna en slant

hon önskar hon var en äcklig tant

Benen isär och själen puts väck

Lilla Anna dansar i sängen helt näck

 

Karlar kommer karlar går

Analen röd av svidande sår

Tårarna rinner som en forsande å

Lilla Anna skriker men ingen hör på

 

En näve en sedel ett tack och adjö.

 

Hennes huvud skriker och frågar sig:

Lilla mor varför tvingar du mig?

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: